What would Macgyver do?

Satt på spelchatt (surprise) häromdagen och snubblade in I deras off-topic“intelligent discussions”-kanal. Jag använder citationstecken för att det inte var så mycket intelligent diskussion som pågick, men jag kommer ifrån poängen jag hade tänkt skriva ner.

Den kvällens debatt rörde homosexualitet och gay-äktenskap.. alltid ett aktuellt ämne verkar det som. Hursomhelst fick jag frågan om jag var “för homosexualitet.”

Jag tänkte en stund och sen sa jag nej.

Börja inte kasta saker på mig! Jag ska förklara!

Det är helt enkelt så att just då fick jag ner allt I ord för första gången, tankar som jag haft I huvudet men aldrig riktigt hajat tidigare. Nämligen att jag är så jääääävla trött på att folk ska sätta stämpeln “homo, bi, hetero, a,” etc.

Jag behöver inte veta, det är varje persons ensak, att sätta den stämpeln på en människa är just nu att bjuda in kränkningar på personen I fråga.. det borde absolut inte vara så men av nån anledning är det det. Själv skulle jag föredra om vi kunde sluta upp helt och hållet med att placera in människor i fack beroende på läggning, hudfärg, religion, med mera.

Det jag menar är att istället för att försvara homosexuellas rättigheter att gifta sig med vem dem vill, så kan vi försvara alla människor rättigheter att gifta sig med vem dem vill.. det spelar bara ingen roll vilka dem är.

Hmh, fortfarande inte perfekt men texten närmar sig tankarna.

Så är jag hemkommen från Stockholmen och Rebeckan. Varit två intensiva dagar minst sagt. tåg och spel för större delen av den så kallade slanten.

Till att börja med.. händelselös stockholmsresa förutom en stackars ko som vart .. trasig. Kor borde få kurser i att undvika tåg.

Men jag kom fram i tid, träffade Rebecka och drog sedan ut till Kista-Mässan där vi lokaliserade Fatime och sa hej, följt av rundvandring.. Spelade Mario Kart 7, verkade helkul, mysigt välgjord grafik, bra fartkänsla och lite förnyelse som jag är försiktigt pessoptimistisk till, i form av drakflygning.

Mario 3D-Land såg jag fram emot, men det lilla jag spelade vart jag faktiskt besviken på, det kändes.. långsamt, rentav lite oprecis, det kan ha berott på att ett mässgolv inte är det optimala stället att testa spel på, men just nu är jag faktiskt av-peppad på det.

Sen så dök vi in i kön till Mass effect 3 co-op.. jag förklarade länge och väl hur rebecka ska spela.. bara för att det ska visa sig att nej, vi har demonstrationen på PC.. så vi dog. Men jag gillade det ändå, kommer troligen inte att spendera FÖR mycket tid med co-open i ME men nog blir det några svängomer när det släpps, se hur kul det blir i slutändan.

Spelade även en Single-player bana, det var business as usual där, kändes väldigt mass effect 2 tills jag tittade i skill-trädet. Var en veritabel hög av skills att välja på och jag hade inte en susning om var jag skulle lägga poängen för min ingenjör. Så jag tog det uppenbara. Boosta incinerate till max. Eld går aldrig fel.

Värt att nämna är att alla skilltrees har olika grenar som utesluter varandra. Du kanske vill öka kraften i din eld, men då påverkar den inte lika stort område. Du laddar om dina förmågor snabbare, eller så räcker dem längre.. sådana val ser jag fram emot att fördjupa mig i.. Mars.. jävla effing MARS nästa år.

Inte bitter.

Sen testade jag Skyward Sword. Det var kul måste jag säga.. meeeen det är det där att stå på ett mässgolv framför 25000 personer som tittar på när du spelar. jag kan ta att jag ser ut som en idiot när jag spelar bra. Men när jag flaxar runt på en fågel och ser ut som en idiot både in- och out of- game så blir det lite för mycket. Wii spelas helst dolt för andra. Men jag tror ändå att Skyward kan bli ett riktigt bra spel.

Oh, Ninja Gaiden 3, alldeles för lätt på hard, kom nästan fram till första bossen utan att dö en enda gång.. jag vill ha lite mer tuggmotstånd än så, och inte dö på en gimmick.. om även om det var en cool sådan.

Sedan spelade jag Street Fighter mot en skäggig ung man, jag vann spelandes som en skäggig gammal man och som brittisk boxare .. ca 5/7 matcher eller så var det nog.

Sen åkte vi och åt riktigt fancy nudlar på Ramen Ki-Mama.. så jag kände mig som en riktig naruto-ninja och många glada japanske rop hördes i lokalen.. dock inte från mig utan från grannarna vid bordet bredvid. De var lite obehagligt högljudda och nördiga. undrar om det är så folk ser mig när jag går igång med Marvel-diskussioner

Typ nu drar vi hem till Rebecka och kollar på American Horror Story som jag verkligen inte hade några förväntningar på alls, men den var en positiv överaskning och jag lånar i detta nu flera avsnitt av serien på internet..

Hursomhelst, idag lördag kom en trött men nöjd Rikard hem och ska nu slappa så gott det går innan han avslutar jobbet med sin säljpärm.. tack och god afton

Diverse omständigheter har fått mig att tänka på religion på sista tiden. Inte så att jag tänker raka av mig håret och bli Hare Krishna-supporter, utan lite mer generella tankar på vad som motiverar folk att tro.

Visst skulle det vara lite av en tröst att ha nånting att vända sig till, alternativt skylla på när saker och ting blir svåra, men så som den organiserade religionen ser ut idag så vet jag inte. Det finns nog inte en enda helig skrift kvar i världen som ingen skrivit om, tolkat annorlunda från orginalskriften för sin egen vinning.

Ta kristendomen som exempel, mycket tyder på att romarna aktivt valde kristendomen som statsreligion för att det var mer praktiskt med -en- gud, att reglerna som bibeln förespråkade gjorde människor mer lättkontrollerade än de lite mer vilda importgudarna från dåtidens Grekland.

Så lite krasst sagt så har människor I ett par tusen år påverkats av något som en kejsare I Rom tyckte var bekvämare för hans regering, men missförstå mig inte. Kristendom I sin renare form tycker jag är en ganska bra religion, problemet har bara vart när den använts för att förtrycka människor.. och det är nog det som jag stör mig mest på med ALL organiserad religion. Människor verkar bli så lätta att manipulera när man tar till “gud-säger”-argumentet

Var och en ska så klart få tro vad den vill.. men kom inte och säg att gud har bestämt att det är så, ingen vet vad en eventuell gud villmed oss. Det är snarare vad nån romersk politiker valt ut åt oss som sedan snedtolkats av Martin Luther som sedan översatts till svenska.

Själv tror jag “Gud” nöjer sig att vi är snälla mot varandra, och inte försöker köra ner religion I nåns hals... eller säga att dinosaurier inte finns.

Det är lite så jag känner just nu. Jag hade ett ganska tjockt inlägg nedskrivet om ämnet, men dum som jag var så skrev jag det inte i openoffice utan direkt i browsern, som dog när jag klickade på send.

Får se om jag orkar klaga imorgon, nu ska jag sova

Saker man tar för givet som sedan rycks undan för en är dem saker man saknar mest.. jag har råkat ut för min beskärda del av problem i livet.. inte mer än många andra såklart men ändå så det svidit till lute då och då.
Men, på nåt vänster har jag klarat mig hyfsat ändå.. 


För övrigt tror jag att det nu är.. 3 år sen hon dog, oktober då.. då var jag alltså 21 år gammal.. och förlorade henne egentligen långt innan, när jag var 15.. Boohoo, jag är över det hursomhelst, men jag kan inte låta bli att undra hurdan jag hade blivit om hon hade levt än idag.. ingen kan svara på det, och jag kommer aldrig få veta.. men jag tycker det är kul att tänka på det.. kanske hade jag lyckats bättre i gymnasiet.. kanske hade jag bränt ut mig och börjat knarka.

Kanske hade hon köpt en trisslott på massa miljoner i 25 år.. kanske hade jag dött i en bilolycka när hon kört mig nånstans..

Kanske kanske kanske, ett alldeles för jobbigt ord atm, så jag ska luta huvudet mot tangentbordet och sova en stund, se om jag hittar nåt roligare att skriva om.