What would Macgyver do?

92

 

The Year of Conflict

 

Två spel kommer tillbaka rätt starkt detta år. Dessa var de två första spelen jag valde själv, som min mor  sedan vänligt nog gav mig i födelsedagspresent.

Spelen i fråga var Probotector, och Metal Gear 2: Snakes Revenge, lustigt nog gjordes båda av Konami,  båda var actionspel och hade djungelbanor, men där slutade likheterna.

 

Metal Gear var som det är nu, om än simplifierat för att funka på en Nes, smyg kniva och lura dig fram i en vinkel rakt ovanifrån. Det var ganska coolt tyckte jag, att vara spion, men  som de flesta andra åttaåriga pojkar så var jag inte helt såld på smyga-grejen och jag försökte nog snarare smyga lite lagom, och skjuta så ofta jag kunde komma undan med det.

 

Probotector, det var ett spel jag och min moster nötte hårt, det kanske berodde på att vi kunde spela 2.. eller för att det var så jävla bra. Robotar,catchig musik, run and gun. ROBOTAR. Stora bossar och häftiga ”3d” banor. Samt en utmaning som heter duga.

 

Retrospektivt kan det tyckas att jag inte kunde uppskatta smygandet så bra pga min ålder och krav på snabb action, men jag kan faktiskt inte minnas så mycket bra om Snakes Revenge, det var ett spel, och jag klarade det.  Tvärtom är det med Probotector,  jag kommer ihåg var alla powerups kommer flygande,  var jag ska stå för att hamna i en blind spot på bossen på bana 2. Intervallerna som bossen på bana 5 skjuter i och rytmen för hoppen.  Jag kan plocka fram det i min DS för att spela igenom det på bussturer och liknande än idag. Jag skulle nästan gå så långt att jag kallar det för ett av spelvärldens svar på Die Hard, action som håller än idag.

 

Avslutar den här texten med en duell, spelen emellan.

 

Huvudpersoner

 

Solid Snake              vs

 

RD-008/RC-011

 

 

 

Snake må ha blivit  en legitimerad badass på senare år, men då stod han sig slätt mot grymt designade robotar. Dessa robotar kan jag förmodligen även kalla mina första spelrobotar.. nostalgiplus

 

 

Vapen

Snake må ha haft sprängämnen, raketkastare, maskingevär och handgranater, men  Robotarna tar ändå hem det här med endast ett vapen. Spread Gun.  Små röda bollar av doom, sprids i en expanderande  halvcirkel och täcker nästan varenda vinkel i skottriktningen.

Dont leave your home  without it.

 

Arvet

 

Medans Probotector, eller Contra som det kallas I staterna och Japan, hade sina glory days under det tidigare nittiotalet så hände det något 1998. Metal Gear Solid, mångmiljonsäljare och genre-pionjär. Och den gången kunde jag uppskatta mitt smygande, medans probotector /Contra bara fick halvhjärtade lågbudgetsuppföljare.

 

 

2-1 till Probotector i slutändan, men båda spelen gjorde något för mig, utan Snakes Revenge hade jag kanske aldrig provat Metal Gear Solid (var en stark kandidat för 98’)

Probotector var bara underbart rakt igenom, och fick upp mina ögon för svåra reflexkrävande spel som inte bryr sig om du skriker och gråter, utan bara skickar fler och större fiender på dig.

 

Phew, 92 var förvirrande.. men 93 var nästan en självklarhet.

Har nu bestämt mig för att bloggtorkan är över. För ett tag. Mest för att jag faktiskt kommit på nåt som jag själv finner roligt att skriva om.

 

Spel, you all know it.. jag är spelknarkare och det har jag varit länge.. så jag fick idén att jag ska skriva om dem.. inte alla, men ett per år som jag ansett mig vara aktiv gamer, och faktiskt ägt en egen maskin

 

så, luta eder tillbaka. Så skola Rikard förtälja sagan om hans allra första spel.

 

1991

24 December

En väldigt liten Rikard sliter upp papper lindat runt en ganska stor låda, inuti denna låda ligger en Nes.

Det senaste året har Rikard konstant uppehållit sig hos sin mormor och moster då mostern fick sin Nes året innan, men bara med gamla SMB1. Vad rikard fick var den nya bundlen.

 

 

Super Mario Bros 3.

 

Jag tror inte jag kan säga så mycket om det här spelet.  Alla vet redan att det i stort sett är så nära perfektion man kan komma i en 8-bitars kassett.

 

Det hade 8 stora världar, otaliga power-ups. En väl avvägd stigande svårighetsgrad och hemligheter bakom var och varannat rör

 

Alltså.. det känns onödigt att beskriva spelet, så välkänt är det.. om du inte känner till mer om SMB 3 än det jag just sa så vet du för lite. Så jag går direkt på finalen, Omdömet

 

 

Starkaste punkt.

Uppfinningsrikedomen, mycket av det som gjordes var för första gången i ett spel,. personliga favoriten torde vara Giant Land. Det var ganska magiskt att se en Giganto-Goomba komma klampandes mot en för första gången.

 

Svagaste Punkt

Jag måste nog säga musiken, även om den är oerhört passande så har den inte samma trallvänlighet som många av låtarna i Super Mario World, Eller Super Mario Bros 1 och 2 för den delen, musiken i dem spelen fastnade mycket lättare i hjärnan.. på både gott och ont iofs

Hur var spelet  1991

Det var troligen det största spelsläppet i dåtiden, alla väntade på nya Mario, när det släpptes.. tja jag skulle tro att det var det bästa som någonsin gjorts just då. Det tyckte jag sannerligen själv iaf.

 

Hur står sig spelet nu?

Visst, grafiken är förlegad, musiken gjord på en maskin som troligen är sämre än dagens miniräknare och det kan hända att man måste blåsa både en och två gånger i maskin och kassett för att få igång det.

Men.. det är värt det. Jag rankar det fortfarande som ett av de starkaste spelen någonsin.

 

Next Up.. 1992