1994
'94
Det stora året
Estonia-katastrofen inträffar
Nelson Mandela blir president i Sydafrika
Brons i fotbolls-vm
Foppas legendariska fint i Lillehammer gav OS-guld till sverige
Jag lämnade min ensiffriga existens och blev en två-siffra. Samma sak hände med nånting annat i mitt liv,
Jag gick från 8 till 16 bitar
Det var nåt magiskt med mitt Super Nintendo. Fram tills nu hade jag helt enkelt följt min moster och mina kusiner i spelutvecklingen.. men där låg den perfekt inslagen, bundlad med Super Mario All-Stars, Nu var jag på topp i familjens spelhierarki, visst, kusinerna hade en megadrive.. men.. HAH, Snes. Jag vann
Man kan för övrigt tycka att fyra Mario-spel i en kassett borde blivit ett perfekt exempel för 94. Men icket. Istället tar fyra andra över platsen.
Donatello... och hans tre bröder
Turtles in Time.
94 var turtles-crazen inte direkt glödhet längre, men för mig var det fortfarande 91 i det avseendet, särskilt med det här spelet ikopplat i Snes'en Jag brann för det, Jag brinner än.
Det var mitt första egenvalda SNES-spel, och som jag spelade.
Det gick sällan en vecka innan jag spelade om det igen (tog en timme så varför inte liksom) Jag hoppade och slog mig fram genom underbart färgglada banor, lyssnade på Konamis alltid strålande musik som osade ninjasköldpadda (ej att förväxla med akvariesköldpadda, oset där inte lika charmigt)
Det var ett snabbt, lättkontrollerat och framförallt awesome sköldpadds-spel, man kunde liksom kasta sina fiender MOT skärmen.. UNHEARD OF
Nu känns spelet lite lätt, lite kort, men med en vän kan jag lätt plocka fram det närsomhelst och gå bärsärk på fotsoldater och tappa bort mig i Memory Lane
Jag kan inte säga så mycket mer om det, utan lämnar er med en jämförelse.
Inget ont om NES.. men.. ja.
95 kommer, nu med mer gatuslagsmål
