What would Macgyver do?

Det gör dem faktist, fast man inte borde bry sig.. Vilket jag inte tror att jag gör men varför känner jag mig ändå som första kotten som ramlar ur tallen? Ingen aning.

Bla bla bla.. så hemskt är det inte ens, men jag är i en angstfas i livet antar jag.. (även kallad måndagar) När saker och ting inte är som man tycker, tror eller vill. Samt att imorgon ska jag ha en fånig redovisning klar om den sydkoreanska ekonomins uppgång.. Inte jobbat ett piss för att det är ett FJANTÄMNE man inte ens får nåt vettigt för, hursomhelst..

Ibland vill jag agera på mina känslor och bränna ner en skola, skälla ut nån.. berätta vad jag känner för person -X- , lämna hemlig ros i nåns brevlåda (rosen är hemlig för att ingen skulle veta varifrån den kom) Men jag tycker av nån anledning att känslor passar bäst på burk, för att tas fram när det passar sig (förutom ilska, den tar jag förmodligen fram om 20-30 år och släpper lös i form av en svärm hagelkulor på ett köpcentrum.. såvida vi inte har lasergevär då)

Anywho, sticks and stones may break my bones.. Men ord kan svida en bit.. Skriva bittra bloggar sent på natten är dock inte min grej känner jag, så istället ska jag avrunda, sen gå o spela soul calibur och DÖDA folk, sportsliga Rikard är på semester, arga bittra surpuppan Rikard ska försöka hitta nya sätt att förödmjuka sina motståndare.. Samt skolka imorrn så jag slipper fjantämnet..