What would Macgyver do?

Innan jag får klart för mig vilket spel som har den bästa början nånsin, så tar vi det bästa slutet



God Power Keeps my pimp hand strong!

"I only take.. special jobs" Det första man fick se av Dante


Ärligt talat trodde jag att han skulle få stryk i början och bli räddad av nån annan.. nej då.. Dante är för badass.. och kommer alltid att vara.

Svärd och slagsmål, en vinnande combo.. Soul Blade var förutom några sporadiska encounters med virtua Fighter 1 min första 3d fighter.. och det hade ett förhållandevis coolt system med flera olika vapen per karaktär, och ett av dem häftigaste intron jag hade sett, med sweet sweet music, Soul Blade, plats 3


"A Tale of soul and swords, eternally retold"

Legacy of Kain är speldondska rakt igenom, och introt till spelet symboliserar det väldigt bra enligt mig.. musiken, stämningen och Raziels röst är alla så underbara X,x

Tänkte i min skoltristess göra en top 5 över spel intros, just nu hinner ajg nog inte med motivation men jag kan iaf hitta videon ~~

Så, Numbah Fajv


Vad kan jag säga, det var förmodligen bland det häftigaste som fanns när jag såg det först, nu har det tappat lite av charmen.. men det är bannemej speciellt än

Ska skriva lite om mina raidupplevelser med Pickup groups på Magtheridon.. en studie i galenskap.
Det hela börjar med att jag springer runt lite oskyldigt i Quel Danas, gör quests och dräper Alliance-drägget. Så som en Orcisk Warlock bör göra. Får plötsligt whisper från en Odöd warrior bredvid mig
"U wonna com ZA, good grp last spot!?"

Bara stavningen borde fått mig bort från det, men min korta tid på servern har fått mig att inse att det ofta inte blir bättre än så. Kort o gott hoppar jag på närmaste kråka för o flyga mig ner till instansen.

Allt verkar stabilt, bra gear på i stort sett alla, jag var nog bland dem sämre utrustade (skäms på mig)
Men.. då hör jag raid leadern i WoW speak.. med sin brutna tyska/österrikiska halv-swarcheneggeriska accent.
"Get to da entrance!"

Egentligen inget udda, men det ger lite perspektiv.. för ni ska veta att Zull Aman är en stressig instance, vill man ha extra loot ur kistor får man snabba sig annars offrar trollen folk till gudar, folk som har nycklar till ovan nämnda kistor.

Så, medans man springer där har man en galen tysk (jag säger tysk, kortare att skriva än österrikare) som halvpratar/skriker tyska "KILL DAS TROLL NOW!, SCHNELL" "NOOBS YOU NEED EINE TOTEM TOTEN"

Hade det inte vart halvt hysteriskt roligt att lyssna på honom hade jag muteat honom, men jag kände mig också lite som en fånge i ett koncentrationsläger.. hade jag slutat lyssna hade jag förmodligen missat nåt, och då förmodligen hamnat i gaskammare. .. Ja jag har fobi för tyskar.

Hursomhelst, trots, eller tack vare Der Fuhrer, som han nu får heta.. så tar vi 2 bossar på tid och jag fick ett fint armband som gör att saker dör lite extra när jag kastar skuggbollar på dem, hittils är allt någorlunda lungt..
Men sen börjar vi dö..

Folk tappar fokus, Der Führer börjar låta mer och mer och jag förväntar mig nästan att SS ska komma och knacka på närsomhelst. Men vi tar oss efter många om och "SCHWEINHUNTZ!" fram till den tredje bossen, en stor elak Drakhökstrollmutant. Han var rätt simpel men folk vägrade verkligen göra som dem skulle, och Der Führer verkligen börjar skrika på tyska, jag uppfattar bara hälften, men sen hör jag en kvinnoröst i WoWspeaket, hon skäller på Führern som förmodligen hade voice activation på

.. det tar några minuter av pinsam tystnad, men så hör vi sen, Fuhrern med låg och skamsen röst "Ja mutter", sen 20 sekunder till tystnad
"I em sorry guys if i yelled, I will not do it agen.."
Jag kunde inte hålla mig för skratt, Führerns mor hade troligen fått nog av honom eller nåt.. hursomhelst så lyckades vi till sist döda den onda kråkan, och nu sitter jag och skriver det här.. Lätt ett av dem bästa WoW-ögonblicken jag haft

Jag har ett problem, jag är obotlig gamer. Det hela började nog när min moster fyllde nio dvs jag var 5-6 år gammal.. hon fick ett blankt skinande NES.. jag var förtrollad, totalt. Spola fram till julafton nästa år. jag får ett stort, och då menar jag STORT (för en 6-7 åring) paket. Innehållandes ett NES och mitt allra första spel. Super Mario Bros 3.. som för övrigt är världens bästa spel än. även om det finns många som delar förstaplatsen.

Sen dess har det liksom vart kört, mitt liv har kretsat kring spel. Jag är beroende helt enkelt, och jag vill ändå inte sluta. Tyvärr blir det lite väl mycket WoW då jag vill spela annat, även om min 360 rådit bot på det delvis, "men" jag känner att orken för stora spel, Final Fantasy.. andra rpg's.. den har trytit lite. Killen som spelade igenom FFIX på tre dagar är borta, och jag skulle väldigt gärna vilja hitta honom igen.

Men, istället har jag mer och mer sökt mig till mina rötter. Den typen av spel som jag levde med innan min rpg-craze.. "Slåfolkpåkäftentlldemdör"-genren. Devil May Cry, Ninja Gaiden "Skjutfolkibitar" genren (ace combat, Ikaruga) och till en viss del "Rulla upp folk på en boll"-genren. Alla bra
tidsfördriv, men dem är inte riktigt samma sak som att sätta sig nero nöta igenom ett stort rpg.. Just nu har jag Lost Odyssey väntandes på mig bredvid 360n.. inte rört det på en månad trots att jag i stort sett älskade spelet. Varför tror ni?..

WoW.
WoW är ondskan som dragit mig ifrån mina älskade rpg's. Det rä svårt att sitta natt ut och natt in när det är eventuell raid i WoW, missar jag den så får ju Frostbreaker den fränaste looten.. etc

Jg vill bannemei skära ner på WoW, men det är svårt.. då det ibland tycks som det enda sättet jag kan få någorlunda socialt umgänge på.. Varför?..

För att alla andra är där inne o väntar! >.<
Livet är hårt, What would Macgyver do?

Edit: Och det är inte killen i filmen som skrivit brevet. Jag kan inte tyska.. RAUS