Hej Bullen

Jag har ett problem, jag är obotlig gamer. Det hela började nog när min moster fyllde nio dvs jag var 5-6 år gammal.. hon fick ett blankt skinande NES.. jag var förtrollad, totalt. Spola fram till julafton nästa år. jag får ett stort, och då menar jag STORT (för en 6-7 åring) paket. Innehållandes ett NES och mitt allra första spel. Super Mario Bros 3.. som för övrigt är världens bästa spel än. även om det finns många som delar förstaplatsen.

Sen dess har det liksom vart kört, mitt liv har kretsat kring spel. Jag är beroende helt enkelt, och jag vill ändå inte sluta. Tyvärr blir det lite väl mycket WoW då jag vill spela annat, även om min 360 rådit bot på det delvis, "men" jag känner att orken för stora spel, Final Fantasy.. andra rpg's.. den har trytit lite. Killen som spelade igenom FFIX på tre dagar är borta, och jag skulle väldigt gärna vilja hitta honom igen.

Men, istället har jag mer och mer sökt mig till mina rötter. Den typen av spel som jag levde med innan min rpg-craze.. "Slåfolkpåkäftentlldemdör"-genren. Devil May Cry, Ninja Gaiden "Skjutfolkibitar" genren (ace combat, Ikaruga) och till en viss del "Rulla upp folk på en boll"-genren. Alla bra
tidsfördriv, men dem är inte riktigt samma sak som att sätta sig nero nöta igenom ett stort rpg.. Just nu har jag Lost Odyssey väntandes på mig bredvid 360n.. inte rört det på en månad trots att jag i stort sett älskade spelet. Varför tror ni?..

WoW.
WoW är ondskan som dragit mig ifrån mina älskade rpg's. Det rä svårt att sitta natt ut och natt in när det är eventuell raid i WoW, missar jag den så får ju Frostbreaker den fränaste looten.. etc

Jg vill bannemei skära ner på WoW, men det är svårt.. då det ibland tycks som det enda sättet jag kan få någorlunda socialt umgänge på.. Varför?..

För att alla andra är där inne o väntar! >.<
Livet är hårt, What would Macgyver do?

Edit: Och det är inte killen i filmen som skrivit brevet. Jag kan inte tyska.. RAUS


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0