Vill ni veta vad som skrämmer mig?
Ingenting! det är vad som skrämmer mig, och då menar jag inte att jag inte är rädd för nåt.. utan att jag är rädd för just konceptet ingenting. Tomhet, nollställning. Det är otäckt att det liksom skulle finnas nåt som INTE finns. Som oändlighet i rymden, att man bara försvinner när man dör.
Det är förmodligen ingen ovanlig rädsla, men det är faktist något som höll mig vaken ganska mycket när jag var yngre, inte så mycket nu kanske men nog stirrar jag upp i taket och kan inte somna ibland.
Hela konceptet att man bara inte finns skrämmer mig, mest för att jag inte förstår det. Jag gillar att förstå saker, och även om jag inte förstår exakt hur en tv funkar så vet jag att det finns forskare som fixat fram det och att det finns en vetenskaplig förklaring till allt. Det finns helt enkelt
men "Ingenting".. det kan inte förklaras, det är onaturligt, det är inte ens kallt, det bara finns inte.
Och hur tar man itu med sin rädsla för något som inte finns?
Det är förmodligen ingen ovanlig rädsla, men det är faktist något som höll mig vaken ganska mycket när jag var yngre, inte så mycket nu kanske men nog stirrar jag upp i taket och kan inte somna ibland.
Hela konceptet att man bara inte finns skrämmer mig, mest för att jag inte förstår det. Jag gillar att förstå saker, och även om jag inte förstår exakt hur en tv funkar så vet jag att det finns forskare som fixat fram det och att det finns en vetenskaplig förklaring till allt. Det finns helt enkelt
men "Ingenting".. det kan inte förklaras, det är onaturligt, det är inte ens kallt, det bara finns inte.
Och hur tar man itu med sin rädsla för något som inte finns?
Kommentarer
Trackback
